Annsofie

Har varit på sjukan nu och äntligen så undersökte dom mig ordentligt..efter nästan 6 veckor av  smärta och blödningar.Doktorn var en jätte gullig kille i min egen ålder som verkligen lyssnade han var jätte försiktig och förstående.Vid ultraljudet såg han att delar av fostret fortfarande var kvar i livmodern,vilket jag påpekade när jag undersöktes för 4 veckor sedan men då var tjejen(subban) så sjukt nonchalant och menade att det var mens smärtor endast,så hon ansåg ultraljud onödigt.Försökte förklara att jag haft mens i 13 år och att jag känner min kropp bäst,men hon bara pratade bort allt.Så i morgon ska jag göra ännu en medicinsk abort hemma,och åter till sjukhuset om en vecka och finns det då fortfarande foster rester kvar så ska jag sövas och skrapas...Är så himla ledsen,känner mig helt tom innuti.Var ett jätte tungt beslut från början att ta bort detta barn då jag mer än allt vill ha en liten bebis till att man sen ska lida så här länge efteråt gör inte saken ett dugg bättre.Man blir bara påmind och den ständiga frågan: var detta rätt beslut??
Är i alla fall jävligt less på sjukvården som borde lyssna mer på sina patienter,och kanske ta lite på allvar det man säger!

Med detta avslutar jag inlägget...Förlåt att det blev lite dystert och gnälligt... puss puss